Emma Sebyhed -

Från Mandalay till Inle Lake

Sista kvällen i Mandalay åkte vi runt i halva Staden för att hitta en nattklubb som var öppen. Och jag vet inte om det är så att de faktiskt inte har någon nattklubb eller om det bara var så att allt var stängt på grund av nyåret. Hursomhelst så hittade vi tillslut ett burmesiskt party som vi bestämde oss för att våldgästa, vilket var väldigt intressant och trevligt och absolut ett riktigt bra avslut på mina dagar i Mandalay. Men den kvällen kunde vi alla konstaterade vi att utelivet i Mandalay inte är så mycket att ha.

Så den 15:e april lämnade jag Mandalay bakom mig för att åka vidare till inle Lake. För att göra den resan till ett litet äventyr bestämde jag mig för att prova på att ta tåget like a local. Jag åkte 3 timmar med ett väldigt långsamt tåg ner mot den lilla byn Thazi där jag var tvungen att stanna en natt. Thazi är i stort sett bara är en tågstation, ja förmodligen en hel del pagodor också men inget jag kände att jag behövde se. Jag kom dessutom fram ganska sent på kvällen så det blev en simpel middag som bestod av nudlar och kyckling (som vanligt) för att sedan gå och sova.

Dagen där på går jag upp runt 6-tiden för att ta mig till tågstationen det regnar och är ganska kallt, så regnajacka på! Jag träffar en grekisk kille som bor på samma guest house som jag och också ska åka vidare med tåg till inle lake, så vi tar sällskap.

Vi köper biljett i "upper class" som kostar ca 15 SEK och Jag måste faktiskt säga att sätena är väldigt bekväma. Vi påbörjar en ännu långsammare tågresa idag och den ska alltså ta 10 timmar. Så heeeeela dagen spenderas på ett tåg, det är dessutom ganska kallt på vägen och saken blir inte precis bättre av att Vattenfestivalen pågår för tillfället. Vid nästan varenda station står ett antal burmeser redo med hinkar fyllda med vatten för att kasta in genom fönstrena. Så där sitter vi alltså nästan helt genomblöta på ett tåg i 10 timmar och kanske är de också därför jag nu åkt på en rejäl förkylning. Vattenfestivalen är en väldigt rolig händelse när det är sol och 40 grader men inte när du sitter på ett tåg och det endast är 20 grader haha.

Tillslut kommer vi iallafall fram till inle lake och tar en tuk-tuk till ett hostel som heter song of Travel. Ett väldigt fint och fräscht hostel där man får låna cyklar gratis för att enkelt kunna ta sig runt i Staden. Så fort vi kommit fram till hostelet äter jag en enkel middag, lämnar in alla mina blöta skitiga kläder på tvätt och sedan går jag och lägger mig direkt. Jag är helt slut efter allt resande hit och dit, ni vet det är rätt jobbigt att resa ;)

Dagen därpå vaknar jag alltså upp med förkylning och mår inte alls bra, men den grekiska killen som jag träffade dagen innan frågar om jag vill hänga med och cykla runt i Staden. Självklart säger jag och en halvtimme senare trampar vi iväg på våra cyklar. Detta stället är så otroligt vackert med alla bergen som omsluter staden och molnen som idag täcker de högsta topparna. Vårt första stopp för dagen är ett munkkloster vilket var mest intressant på grund av att de hade ca 5 små kattungar som sprang omkring därinne. Eller så har jag väll helt enkelt bara sett för mycket kloster vid det här laget. Sedan fortsätter vi cykla. Efter ett par kilometer stannar vi vid en liten trähydda för att få i oss lite mat och en uppiggande kaffe. Lunchen består alltså av shan nudlar som är nudlar blandande med jordnötter och sesamfrön, det låter inte speciellt gott men måste säga att det var faktiskt väldigt gott.

Sedan trampar vi vidare och ca 4 km senare kommer vi fram till vårt nästa mål som är en pagoda. Denna pagodan ligger alltså en bit upp i bergen och usch vad jobbigt det var att gå upp för den branta backen. Vi leder våra cyklar och stannar flera gånger för att dricka vatten. Men tillslut så är vi äntligen uppe och väl där är alltså ännu en pagoda. Hm ja själva pagodan var väll inte speciellt mycket att se men det var en fin utsikt över den vackra sjön och där fanns även munkkloster som vi gick runt i ett tag för att fota lite. Dessutom fick vi oss en liten pratstund med en av munkarna som var nyfiken och väldigt glad att se några turister.

Vi tar oss ner på sjön igen och stannar för ytterligare en kaffe och något enkelt att äta, då inser vi att klockan redan hunnit bli halv 5. Tyvärr hinner vi inte med någon båttur då vi måste ta oss hem innan solen gått ner och det blir mörkt. För här i Burma vill du inte cykla på de dåliga vägarna med dåliga cyklar utan lyse när mörkret lägger sig. Så vi påbörjar vår väg hemmåt och ca 1 timme senare är vi tillbaka. Så jag tror vi cyklade nästan 2,5 mil och ja det var väldigt jobbigt. Jag tar en dusch och bestämmer mig för att gå ut och käka lite middag. Nere i receptionen börjar jag prata med en tjej från Tyskland och efter 2 minuter bestämmer vi oss för att gå och käka middag tillsammans. Vi hittar en indisk restaurang med otroligt god mat och killen som jobbar där är helt fantastiskt. Maten dröjer ganska lång tid med det gör absolut ingenting för personalen är så otroligt trevlig och jag har ju sällskap så vi sitter och pratar om allt och inget undertiden. När vi ätit upp maten åker vi tillbaka till hostelet. Vi bestämmer oss också för att hitta på någonting tillsammans imorgon under dagen och det är då när vi ska lägga till varandra på Facebook som vi faktiskt inser att vi inte ens har presenterat oss med namn. Visst är det väll fantastiskt när du börjar prata med någon, man umgås hela kvällen och plötsligt inser man att man inte ens vet varandras namn. Jag får redan på att hon heter Carina. Vi säger sedan godnatt till varandra och går och lägger oss.

Dagen efter mår jag fortfarande inte speciellt bra och dessutom värker hela min kropp efter gårdagens cykeltur på grund av den dåliga cykeln. Måste säga att jag verkligen saknar min egna cykel hemma i Kalmar! Men det är min sista natt i Inle lake så jag måste ju faktiskt ta mig ner till själva sjön och kolla hur det ser ut där.

Carina (den tyska tjejen som jag käkade middag med igår) har redan sett sjön så hon stannar hemma och vi bestämmer oss istället för att ses senare under dagen.

Så åter igen tar jag en cykel och trampar iväg ner mot sjön. Det är otroligt vackert och bergen ramar in staden och sjön på ett fantastiskt sätt. En 500 meter lång teakbro går ut i vattnet så den går jag ut på och sätter mig en stund för att ta lite bilder på båtarna som passerar förbi. Det verkar mest vara turister som körs fram och tillbaka. Jag hade gärna tagit en båttur om jag hade varit lite piggare och haft mer tid här i staden. När jag fått lite fina foton sätter jag mig återigen på cykeln för att nu återvända hem. På vägen möter jag en burmesisk kille som börjar prata med mig. Han pratar väldigt bra Engelska och efter en stund frågar han om jag vill följa med till en varm källa i närheten dit burmeserna brukar gå för att bada och även tvätta sig. Självklart svarar jag ja även nu och några minuter senare kommer vi fram till källan. Det är bara burmeser här och det kostar inget i inträde vilket de andra varma källorna i området gör på grund av turismen. Det hade varit underbart att ta sig ett dopp men tyvärr hade jag inga badkläder med mig så det fick jag skippa. Vi sitter istället och kollar på burmeserna som hoppar runt och skvätter vatten på varandra och även passar på att tvätta håret. Efter ett tag börjar jag bli riktigt hungrig så min nyfunna vän som heter Aya visar mig till en restaurang i närheten. Fried rice blir det till lunch, det är alltid ett säkert kort. Efter det säger jag hejdå till Aya och han tycker absolut att jag ska komma tillbaka till Myanmar för att hälsa på honom snart igen.

Jag cyklar vidare hemmåt för att möta upp Carina och vi bestämmer oss för att besöka vingården som ligger i närheten. Återigen trampar vi iväg på cyklarna. Väl framme beställer jag ett glas vitt vin som är gjort här i Inle. Jag vet inte om man är experter på att göra vin här i Myanmar men jag tycker att det smakar väldigt gott. Och nej jag kan ingenting om vin så jag kan inte säga så mycket mer än att det var gott helt enkelt, men vad mer behöver man veta ;)

Vi sitter ett tag och dricker vin och njuter av den vackra utsikten. Vi beställer också en varsin pasta primavera till middag. En stund senare kommer ett helt gäng från vårt hostel och sätter sig vid vårt bord. Vi sitter och snackar ett bra tag och kollar på solen som färgar himmlen orange och sakta försvinner ner bakom bergen. Så fort solen försvunnit bestämmer vi oss för att åka tillbaka dels på grund av myggorna som börjar attackera oss och dels på grund av mörkret som snabbt lägger sig. Nu sätter jag mig äntligen på denna obekväma cykel för sista gången!

Väl hemma säger jag hejdå till Carina eller nej jag säger "see you" det känns mycket bättre så. Jag har börjat säga "see you" till alla människor för det är lixom inte lika sorgligt som att säga "god bye" och dessutom har jag lärt mig att man vet faktiskt aldrig om eller när man träffas igen.

På två dagar har jag alltså cyklat ca 54 kilometer. Det kallar jag bra träning. Jag och min kropp är helt slut.

Då återstår det bara att packa väskan för imorgon är det dags att lämna ett fantastiskt Myanmar för ett nytt och spännande land.

Sista kvällen i Mandalay, fest med burmeserna!

Utsikt över Mandalay

På tågstationen, mot nästa stad

Min lyxiga middag i lilla byn Thazi, fråga inte vad den röda såsen är för något, ser ju ut som målarfärg så jag vågade inte smaka. Men endå en godkänd middag för 5 kr